Ännu mer info

Vad kan genomföras utan krav på bygglov?
Fyra nya åtgärder kan i normalfallet genomföras utan krav på bygglov

För en- och tvåbostadshus:

1. Uppförande av en komplementbyggnad på 25 kvm byggnadsarea med högst nockhöjd

ytan kan fördelas på flera byggnader
i omedelbar närhet av huvudbyggnaden (samma formulering som för ”friggebodar”)
får inte stå närmare fastighetgräns än utan grannes medgivande
får byggas för permanent boende och kallas då komplementbostadshus
ska anmälas till kommunen
2. Tillbyggnad av huvudbyggnad på högst 15 kvm bruttoarea

får inte vara högre än bostadshusets taknockshöjd
ska anmälas till kommunen
3. Tillbyggnad med högst två takkupor

gäller inte om man redan har två takkupor, har man redan en får man bygga en till
får omfatta högst halva takfallet
inget ingrepp får ske i den bärande konstruktionen
För enbostadshus (dock inte komplementbostadshus) dessutom:

4. Inredning av ytterligare en bostad

ska anmälas till kommunen
Åtgärderna ska i normalfallet kunna strida mot detaljplan.

Bygglovsbefrielsen för ”friggebodar” finns kvar. Man får alltså bygga både en ”friggebod” på 15 kvm och en ny större komplementbyggnad/komplementbostadsbyggnad på 25 kvm.

För att möjliggöra att en självständig bostad ska kunna inrymmas i komplementbostadshusen måste Boverkets byggregler revideras. Boverket har därför utarbetat förslag på lättnader i byggreglerna för mindre bostäder. Målet är att de ska träda i kraft den 1 juli.

Undantag
Bygglov krävs i följande fall:

Om kommunen i en detaljplan för värdefull miljö föreskriver utökad bygglovsplikt för bygglovsbefriade åtgärder.
För åtgärd avseende byggnad eller byggnadsområde som är särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt (kan till exempel vara utpekat i översiktsplan, detaljplan eller kulturmiljöinventering).
För anmälningspliktig åtgärd enligt ovan, dock ej komplementbyggnad, om området ligger inom riksintresse för totalförsvaret och är en flygplats, övningsfält eller skjutfält.
Vad gäller för de anmälningspliktiga åtgärderna?
I väntan på Boverkets vägledning till länsstyrelser och kommuner har SKL nedan gjort en preliminär tolkning av vad de nya anmälningspliktiga åtgärderna utan krav på bygglov kommer att innebära när det gäller hantering och granskning.

Inför startbesked ska de nya anmälningspliktiga åtgärderna utan krav på bygglov prövas mot PBL och tillhörande föreskrifter (10 kap. 23 § 1). Byggnadsnämndens granskning omfattar bland annat bestämmelserna om krav på byggnaders utformning (8 kap. 1 §) och om byggnadsverks tekniska egenskaper (8 kap. 4 §). Andra krav som åtgärderna ska prövas mot är de som framgår av 2 kap. 6 § (placering och utformning med hänsyn till landskapsbild, skydd mot brandspridning, trafiksäkerhet, hushållning med energi och vatten m.m.) och 2 kap. 9 § (betydande olägenhet, fara för människors hälsa och säkerhet m.m.).

Lämna in kontrollplan och ritningar vid anmälan
En kontrollplan ska lämnas in till kommunen vid anmälan tillsammans med de ritningar och beskrivningar som byggnadsnämnden behöver för sin bedömning. I kontrollplanen ska också redovisas att komplementbostadshuset uppfyller alla de krav som finns för en sådan självständig bostad. Tekniskt samråd behövs inte om byggnadsnämnden inte beslutar annat. Slutbesked ska lämnas innan byggnaden tas i anspråk.

SKL:s uppfattning av lydelsen av 10 kap. 23 § är tydlig och innebär att en prövning ska göras mot samtliga de krav som framgår av 2 kap. 6 §. I propositionens författningskommentar till 10 kap. 23 § anges på sidan 79 att prövningen kan komma att omfatta vissa uppräknade krav, vilket kan uppfattas som en begränsad prövning. SKL anser att deras uppfattning även har stöd i propositionens författningskommentar till 2 kap. 6 § på sidan 74. Prövningen ska naturligtvis inte vara mer omfattande än vad som är nödvändigt för att säkerställa samhällets intressen.

Anmälningar, tillstånd eller dispenser som är kopplade till andra lagar är oförändrade (t ex tillstånd för/ändring av enskilt avlopp och ansökan om strandskyddsdispens).

Avgifter till kommunen
För de åtgärder som kommer att vara bygglovbefriade men anmälningspliktiga, kommer kommunen via sin taxa ta ut avgift för den handläggning som ärendena kräver. Någon avgift för bygglovgivning kan naturligtvis inte vara aktuell, men däremot avgift för den handläggning som är förenad med startbesked, slutbesked och i tillämpliga fall tekniskt samråd och slutsamråd.

Läs mer om Kontrollansvarig Stockholm…

Vid många byggnads-, rivnings- och markåtgärder ska det finnas en eller flera kontrollansvariga som bistår byggherren när åtgärderna genomförs. Enligt plan- och bygglag, alltså PBL (2010:900) 10:9 9 § för den kontroll som avses i 5 § ska det finnas en eller flera kontrollansvariga som 1. har den kunskap, erfarenhet och lämplighet som behövs för uppgiften och kan styrka detta med ett bevis om certifiering, och 2. har en självständig ställning i förhållande till den som utför den åtgärd som ska kontrolleras. Om det finns flera kontrollansvariga, ska byggherren se till att någon av dem samordnar de kontrollansvarigas uppgifter. I ansökan om lov ska byggherren uppge vem eller vilka som ska vara kontrollansvariga.